Söndag, 25:e november/måndag 26:e
Jag har kommit hem och är delvis glad över det, men å andra sidan så blir det tillbaka till skolan som kommer innehålla en massa prov.
I och för sig så är kanske inte just det så farligt, men... skolan.
Det känns som att man mer eller mindre her slösat bort tiden i mellanstadiet och början av högstadiet. TIll exempel så skulle jag nog ha klarat nians matematik i sexan, men där blev man stoppad hela tiden. Eller i alla fall uppehållen med uppgifter som inte gav något. Det är först nu som man kan peta upp ribban någon centimeter.
Dessutom så har jag insett att det inte är så långt kvar tills man kan börja jobba, egentligen redan efter nian, men ändå, gymnasiet i tre år, det är inte särskilt mycket.
Undrar vad man skulle jobba som? lärare? kontorsnisse? psykolog? forska om någonting?(nej, tar mycket tid och pengar). Ge kurser om lucid dreaming? =D kanske det, verkar inte så dumt (skrev om lucid dreaming här).
Det verkar som en trevlig framtid =), lärare i kanske matte eller filosofi och ge kurser i lucid dreaming ^^.
26:e
Det här fick bli ett dubbelinlägg, orkade inte skriva klart det igår, men fortsätter på det nu.
Konstig dag idag, jag fattar inte hur man kan ha en fysiklektion på 60 minuter, men bara få in fem minuters inlärning?? Tydligen så lyckades våran lärare med det idag, och det kändes hemskt, hemskt onödigt alltså.
Dessutom så hade jag extrem huvudvärk när jag kom hem, tog en ipren då och en paracetamol ganska nyss nu, sen gick jag och la mig. Från kanske halv fem tills nu, klockan sju har jag legat och försökt, men det har inte gått alls. Och till råga på allt så känner jag mig som ett psykfall, rastlös, vill kasta grejer och typ, bita på saker >_<.
Det känns inte som att jag gör något viktigt, bara följer med strömmen och kommer ställas in i det allmänna jobbledet om några år, som en i mängden. Jag som alla andra kommer jobba, äta, sova och till slut dö, till ingen nytta. Och ingen bryr sig om det eller något annat. Alla bara följer med strömmen. Jag kan inte ens förklara hur arg jag blir på det!! Och sen ska man ju som människa vara så känslolös och anpassningsbar, ingen kan/vill/vågar sticka ut.
Det är väl ingen som fattar vad jag har skrivit heller, det går helt enkelt inte att förklara.
Nej, snart börjar jag tugga fradga, och innan dess, godnatt.
...
Oj, du verkar ha det ganska jobbigt för tillfället. Jag känner igen det där till en viss del..
Jag förstår hur du tänker, och jag håller med.
Hoppas att du blir bätter! =D
Olle,(detta säger jag nog lika mycket till mig själv som dig) man kan inte rädda världen, inte ensam och inte direkt. det går inte. och du säger att många bara arbetar utan att göra någon skillnad. visst, det finns de som bara arbetar och arbetar för pengarnas skulle men det betyder inte att det de som gör små saker som är värdefulla. bara för att man inte räddar hela världen kan man i alla fall förbättra någon människas liv och bara det är så bra det kan bli.
"Jorden kan du inte göra om
Stilla din hetsiga själ,
men en sak kan du göra
en annan människa väl,
men det är redan så mycket
att själva stjärnorna ler
ty en hungrande människa mindre
betyder en broder mer."
en dikt av stig dagerman som min mamma har introducerat i mitt liv. den är fruktansvärt vacker, tycker jag. bara att trösta en vän och vara en bra medmänniska mot de runt omkring en kan vara nog så bra även om det skulle kännas bättre att göra något som hjälper hela mänskigheten. och hur lite jag vill erkänna det så har man mindre makt som ynger eftersom att man dels är bunden till sian föräldrar och dels har mindre pengar man får helt enkelt göra det bästa av situationen man kommer att kunna göra mer och mer ju äldre man blir. det tror jag i alla fall. det suger verkligen när man inte tycker att det man gör har någon mening och det bara är värdelöst och onödigt det liksom förpestar ens tillvaro. en tröst (kanske) är att matten bir svårare. även om du säkert skulle ha klarat min matte lätt som en plätt så är det lite mer och bita i i alla fall. nej, nu ska jag sluta babbla, det skulle jag ha gjort för länge sen^^ förlåt! ha det bra olle och hoppas att gnistan att vilja göra saker kommer tillbaka snart!
Skulle vilja säga att du oroar dig för mycket och har tänkt lite för mycket Olle , du har gott om tid, det blir bra :) håller dock inte med om det första du sa xD
