Lämplighetsundersökning inför lumpen

Har du godkänt grundskolebetyg i Svenska?

Ja, klick... Vänta 10 sekunder

Har du godkänt grundskolebetyg i Matematik?

Ja, klick... Vänta 10 sekunder

Har du godkänt grundskolebetyg i Engelska?

Ja, klick... Vänta 10 sekunder

De borde skaffa större servrar på pliktverket...

Jag tål som regel att bli tillsagd av lärare.

Va? Tja, jo, vad annars? Spotta, fräsa och börja slåss? =P

Jag har allvarligt funderat över att "hoppa av" skolan.

Nej.

Reflektion; verkar som att de försöker sålla bort människor som inte tar skolan på allvar.

Min inställning till att göra lumpen


Jag tror att jag passar både psykiskt och fysiskt för att göra lumpen.


Ja, nej, det beror på hur ni menar? Passar det att tycka att det är ganska fult att lyda order utan att tänka? Passar det att sympatisera med fienden?

Det verkar inte så attraktivt med lumpen just nu. Jag tror att det är fel väg att gå för global fred. Tål att tänkas på dock

Lucid dreaming på P3-Krister

Haha! Jag hade ingen aning om att jag hade kvar det på mp3-n! Jag upptäckte att jag hade kvar en inspelning från när jag var med i radio i åttan och pratade om lucid dreaming när jag skulle uppdatera innehållet i mp3-n. Efter programmet kände jag mig som en idiot, och det kändes som att alla som hade hört det också trodde att jag var skvatt galen. Så här efteråt när jag lyssnar på det är det bara så himla komiskt, men ändå mycket mer förtroendeingivande än jag trodde att det var då! Jag har en extremt underlig dialekt ibland, en göteborsk diftong här, en norrländskt ord där. Jag fäller ur mig fraser som liknar såna som min syster eller pappa skulle kunna fällt. Oplacerbar dialekt.

Kul att höra det igen =P.

Nu blir det lite kvällsträning och så ska jag ligga i sängen med lampan släckt innan 10 för att vara pigg imorrn =).

Godnatt!

Objektivism, fortsättning...

fortsättning på föregående inlägg
.....ett annat sätt att bete sig är att utföra handlingar som man själv efter egna erfarenheter anser som positiva (mot andra människor, mot samhället, mot naturen, mot världsalltet). Då har man redan gjort massor med grundantaganden, alltså, hit kan man komma med hjälp av den objektivism jag skrev om ovan. Skillnaden mellan detta sätt och objektivismen är att man är fast i detta antagande att det är "bra" (och nu har jag redan gjort antagandet att man bör göra det som är "bra" (och så vidare antar jag att det finns något man överhuvudtaget bör göra )) att utföra positiva handlingar. Jag har den uppfattningen att det är här de flesta befinner sig. Man befrämjar det som är ens eget. Jag strävar efter att utföra positiva handlingar på olika plan. 

På mitt hemmaplan hjälper jag till med hushållet (även om arbetet är begränsat), både för att den sociala normen kräver det och för att jag av egoism värnar om det som är mitt. 

På det sociala planet strävar jag efter att vara det vissa kallar "snäll", vilket förmodligen kan härledas genom att definiera motsatsordet "elak" vilket jag uppfattar är att "med uppsåt/vilje utföra hämmande handlingar mot andra individer", alltså med uppsåt utföra handlingar som är motsatsen till hämmande mot andra individer". Mer rättfram utan konstiga fraser hjälper jag människor med saker de behöver hjälp med. Anledningen är delvis egoism, men också utveckling av en bättre omgivning.

På det nationella planet strävar jag efter att (även om det är i liten skala eftersom jag inte är politiskt aktiv) bry mig om frågor som har betydelse för landets framtid. Anledningen är än en gång egoism, vilket har fått en förklarlig men underlig och missuppfattad mening till sig. Egoism har olika former, och vissa av dem är varken falska eller menade att vara negativa på något sätt. Det är en sådan egoism jag pratar om. På det globala planet strävar jag efter att vara en så liten belastning som möjligt för miljön och efter att lägga ifrån mig fördomar.

På det universella planet är jag en individ som strävar efter utveckling. Något högre plan än så känner jag som människa inte till.

Det är alltså så jag uppfattar en ställning som har sin orubbliga bas i att "allt positivt bör göras". "Vad som är positivt är relativt" kan man anta eftersom det uppenbarligen finns olika uppfattningar av vad som är positivt. "Kan en subjektiv uppfattning vara absolut i sitt definitionsområde?", alltså, "Kan en människas sanning anses som verklig i människans egna värld". Troligen, med hänsyn till att individer handlar olika utifrån sina förutsättningar. Är begreppet "positivt" ett absolut begrepp? Troligen inte. Om det inte är absolut medför det att det inte är lätt att förklara begreppet eftersom det då måste ha flera subjektiva betydelser. Syftar en "positiv" handling till exempel till utveckling? Om begreppet "positivt" är subjektivt så kan man försvara alla handlingar som utförs av friska människor som anser sig utföra positiva handlingar, med hänsyn till att det inte finns någon universell definition av begreppet. Självklart så ingår bland annat mord och förräderi också i dessa handlingar, om människorna som utförde dåden ansåg sig utföra positiva handlingar, vilket blir ett problem.

Det finns förmodligen och antagligen fler liknande ställningar; de här två är dock de två jag upplever som de starkaste.

Nu tar jag steget ur den objektiva åskådningen för en stund och ursäktar mig för att jag spann på som jag gjorde, och att diskussionen om objektivitet svalde den tänkta diskussionen om religion och vetenskap.

Jag upplever objektivismen som en bas för att växa in i någonting större, vare sig det är en högre objektivism eller om jag tar steget och gör ett antagande som jag anser tillräckligt bevisbart och växer in i den sanningen.

Redovisningar och Objektivism

Idag har varit en produktiv dag. Förmiddagsjobbet var planerat och gick utan problem, lunchen var god, redovisningarna på eftermiddagen gick bra. Däremot så var det inget intro till lab-pro introt för ettorna =/. Det får jag vänta på. Kom hem och lagade mat, pasta med grönsakswok; lite för lite konsistens, men ganska gott. Efter maten var det ihopplockning och surfande lite på gudsdebatter.

Det finns så mycket att säga om debatten som pågår mellan religion och vetenskap helt generellt att jag inte vet var jag ska börja. Det är för mig extremt svårt att sätta mig i den objektiva posisitonen som situationen kräver för att på nytt börja forma mina åsikter och inte dras tillbaks av den påverkan, direkta eller indirekta, jag har blivit utsatt för. Inte för att jag på något sätt har blivit ovanligt påverkad av något eller någon, utan för att alla människor uppenbarligen påverkas av sin omgivning.

En absolut objektivism skulle inte leda fram till något svar på någonting alls, och den positionen har varit attraktiv för mig den senaste tiden. En absolut objektivism som grundställning och en flexibel subjektivism skulle fungera för olika behov. Först måste man göra ett antagande för att komma fram till någon sanning som helst. Ett sådant antagande skulle kunna vara "människans sensoriska organ är imperfekta", vilket kan leda en till "Jag kan inte förnimma världen som den är", vilket leder till "Jag har en missuppfattning av den riktiga världen". Självklart så finns det steg mellan de här slutsatserna, bland annat semantiska definitioner. Vad är ett sensoriskt organ? Vad är den "riktiga" världen. Kan den "riktiga" världen vara ett subjektivt begrepp? Förnimmer jag alla mina organ? Är alla organ materiella?... och så vidare, tills man finner att ett nät av frågor börjar utvecklas. För varje fråga uppenbarar sig ännu en ny, vilket gör en absolut och definit slutsats omöjlig.

Sammanfattat lite kortare, objektivism leder inte till en definitiv slutsats.

Fortsättning följer...

Nätverksskrivare och Photoshop

Yay! Ibland funkar allt helt enkelt! Jag lyckades på under en halv minut (effektiv tid) installera skrivaren genom nätverket till netbooken. Otroligt, jag trodde för en sekund att det var en mac som jag hade framför mig =P. I övrigt har jag installerat photohop åt Ulrika idag, hon blev nog ganska glad över det verkar det som =). Kul att glädja andra ibland :). Maten var god, och det var första gången någonsin jag satt vid två bord samtidigt (?). Om man äter med bricka kan man ju dra isär bord som sitter ihop och liksom överbrygga med brickan, om alla gjorde så så skulle 50% fler kunna äta samtidigt! Helt perfekt idé där, omöjlig att argumentera emot :D.

På eftermiddagen såg vi på Ratatouille på franskan, en francais. En som jag av ödmjuk hänsyn inte nämner vid namn tyckte att den var så långtråkig att han/hon somnade halvvägs in ;p. Alternativt så var denna/-e person ganska trött, sov mer, du =).


När jag kom hem stack jag direkt ut och cyklade en bit, och fick min så välbehövda dagliga motion. Jag vill inte försnilla min hälsa, så regelbundna träningspass gör jag mitt bästa för att utföra.
Icke heller att försnilla är att jag hade en intressant diskussion med en gammal klasskamrat (som går teknik) om senaste nytt i hårdvaruväg. Killen mittemot (vi satt i mitten av bussen) sneglade misstänksamt på oss och förstog förmodligen inte ett dyft xD. Både jag och han har varsin netbook som vi satt och jämförde prestandan på också. Nördigt värre, men ganska befriande att man inte känner sig dum.

Samtalet seglade över beräkningsteknikens framtid och förtöjde sedan vid hypoteser om vad som kommer hända när oljan tar slut. Kommer vi plötsligt se en stegring i oljepriset? Kommer det att vara genomförbart och/eller lönsamt att övergå till andra energikällor? Kommer det skapas fler konflikter över den lilla oljan som är kvar? Aldrig finns svar att tillgå gällande framtiden, men att diskutera är alltid roligt =).

Skål på alla!

Dissektion av fisk och nystädat rum.

Det är så OERHÖRT trevligt med ett rent och svalt rum. Jag har haft fönstret öppet i ungefär en halvtimme nu, och kommer kunna sova extremt gott =).

Idag dissekerade vi fisk, en abborre närmare bestämt. Inte lika illa som dissektionen av en grislunga och ett grishjärta i högstadiet, men det kommer nog det också snart. Man får verkligen ett helt annat perspektiv på djur när man förstår att de innehåller ett inte särskilt stort, men avancerat innanmäte. Jag är glad att jag är människa och ens kan tänka sådana tankar. Att andra djur också har hjärtan, hjärnor, levrar, mjältar som i alla fall delvis liknar våra ser jag som ett starkt argument för evolutionen, som jag har börjat få en annan syn på på senaste tiden. Vi är ju lika obeständiga som de arterna som har levt för miljoner år sedan.

Kvartsdokumentet håller i sig, och har börjat bli färgkodat =) ljusblått för sovtid, grönt för skolarbete, lila för mat, ljusrött för transport, guldorange för loggning av drömmar, o.s.v. Hittills har det visat mig att jag bör äta en gång till på eftermiddagen. Mellanmål ska införas!
Think areté!

Seg dag och kräftskiva

Idag vaknade jag sent, tack vare (eller på grund av kanske) en sen kväll inatt. Morgonen började med att jag vaknade och loggade mina drömmar. Ganska klara men underliga drömmar inatt, innefattande hjärntvättningsförsök och en sen redovisning (nattid) på falufri. Jag funderar på att lägga om min strategi för att träna på lucid dreaming. Jag ska försöka söka inspiration med hjälp av induktion på kvällen istället (Mnemonic Induced Lucid Dream eller MILD). Morgonen fortsatte med inventering av skafferiet, så nu finns det ett dokument med 193 registrerade matvaror i en lista. När det var avklarat var det dags för lunch, vilket blev spaghetti med tillhörande lök-/squash-/tomatröra. Ganska lagom gott. En övningskörningstur till konsum och ica för att inhandla diverse saker till kvällens kräftskiva. Det börjar kännas ganska stabilt att köra nu också. Mamma brukar överreagera ibland, som när vi kom in på byvägen och hade en bil framför oss. Bilen svängde höger utom synhåll och vi trodde båda att den skulle fortsätta köra på vägen, men den stannade precis efter svängen. Vi skulle också svänga höger. Samtidigt kom en bil ut från vägen vi skulle svänga in på. Det var helt under kontroll hela tiden, men mamma blev självklart orolig ändå. En teorilektion är också klar, och den var ganska uppenbar och skulle kunna klarats av på hälften av tiden. Kanske har jag en orealistisk övertro på mig själv, eller så känner jag att jag inte får utlopp för mina kunskaper. Det får avhjälpas i skolan istället. En lugn och bra miljö att göra det på.

På kvällen åkte vi till Holms och åt kräftor (inte jag dock eftersom jag är aningen allergisk mot skaldjur). Hela traditionen är lite sektaktig och på ett sätt lite skrämmande traditionell. Traditioner som utförs bara för att de har utförts i flera generationer tidigare förlorar ofta sitt egentliga syfte och sticker iväg i en annan riktning. Vad syftet är med kräftaftnar idag vet jag inte. Några har påstått att det är ett svepskäl att dricka alkohol, troligt, utifrån mina upplevelser. Jag vill inte hälla i mig någonting som jag har goda skäl att tro kan förstöra min hjärna. Kräftaftnar är relativt harmlösa från en invands perspektiv. Men när man tillräckligt objektifierar perspektivet till en utomståendes så skulle de verkligen kunna se skrämmande ut. Individer som utsmyckar sig med koniska föremål på hjässan, förtär demonliknande, levande kokta djur tillsammans med en dryck som förlamar kognitiva funktioner, och utstöter sällan annars utstötta läten. Nej, jag tror att människor kan bättre än att supa, även i måttliga mängder. Vad ger det? En tillfällig tillfredsställelse, som är värd hur mycket dagen efter?
Godnatt

Kvartsdokument och teknikanvändande

Jag har börjat kvartsdokumentera min vardag, vilket innebär att jag skriver upp vad jag gör varje kvart. Funkar mycket enklare med en liten netbook som man i princip (efter lite sömnad) kan få in i fickan (på ett par byxor med stoora fickor). Undrar hur världen kommer att se ut om femtio år. Kommer teknik med minskande storlek vara främjande för utvecklingen, kommer den ytterligare förstora ekonimiska klyftor eller kanske bli en revolution för ett bättre samhälle?
Plötsligt får jag veta att vi har bott granne med Tommy Körberg, bara som en liten instickare. Jag var bara tvungen att säga det.
Som sagt, är högre utvecklad teknologi av godo? Det beror självklart på hur den används. En bättre fråga kanske är: Kommer människan någonsin kunna hantera teknologi så att den inte är till skada på något sätt (alternativt för att inte vara naiv, endast marginellt till skada). Jag tänker då och då på utopier där människan parallellt utvecklar tekniken också utvecklar moralen, vilket kanske hejdar förhastade handlingar men samtidigt förhindrar olyckor som leder till att tekniken blir sedd ur ett negativt perspektiv. Tänk på kärnkraft som exempel. Min åsikt är att vi hellre skulle ha haft, inte lagstiftning, utan snarare en inneboende moral som skulle förhindrat att kärnkraften skulle utnyttjas innan den var klar på forskningsstadiet.

För ungefär tio år sen (äntligen kan till och med jag, som endast är 17, börja jämföra nutiden med så pass gamla självupplevda erfarenheter) var internet och datoranvändande lite fult, och liksom en flykt från verkliga livet. Svaret på "Vad gör du på fritiden?" kunde vara "Spela dator", "Chatta med kompisar", vilket var ett substitut för ett verkligt liv. Idag är tekniken så pass integrerad att det bara är fånigt att prata om att man "chattar med kompisar"  på fritiden. För vem gör inte det? Svenska ungdomars teknikvardag sitter förstås djupt inbränt i vårt vanemönster. Troligt är i och för sig att det är mitt teknikanvändande som individ som har förändrats, och att även dagens sjuåringar "håller på med datorer" på fritiden och kommer gå igenom samma utveckling. Mitt användande av teknik är mer målinriktat och inte lika mycket nöjesverksamhet längre.
Det är svårt att hitta ett korrekt svar på såna frågor när man sitter inne på förhållandevis lite information. I vilket fall, det var en liten utsvävning.
Mer kommer på samhällets utveckling, à la Animal Farm av George Orwell.

Föreläsning och växtnyckling

Idag har varit en bra dag =). Jag är glad. Den började med tvätthängning och att jag väntade (!) på att cykla iväg till tåget för att inte vänta vid stationen för länge. Underbar morgon var det också! Varmt, och solen sken. Sånt gör en på bra humör när man kommer till skolan. Matte och Matte, två lektioner efter varandra. Som natt och dag. Den första, vanliga arbetsgruppsmatten gick allt som ett rinnande vatten och självförtroendet låg på Stefan-Holm-hög nivå. Under problemlösningen tappade jag bara allt helt totalt, på grund av förvirrande förklaringar och en förståelse för att "problemlösning" alltid är svårare än vanlig matte. Underligt och konstigt på en och samma gång...

Hetsig lunch, eftersom Lewi, Gunnar och jag skulle på föreläsningen klockan halv tolv. Turned out att vi inte hade behövt stressa heller eftersom vi kom till slutet av den förra föreläsningen. Vi skulle ha kunnat komma ungefär tio minuter senare =P. Denna föreläsningen var mycket bättre än den igår, som bara var tomt socio-politiskt mumlande. Det här var i och för sig tunn och ganska intetsägande, men i alla fall med en föreläsare som stod upp och hade med lyssnarna. Man förstod också vad han ville säga, vilket ju är bra.

Dagen fortsatte med växtnyckling, och det verkade som att Johan fick veta det han ville veta, om man kunde läsa, typ =P. Inga höga krav här inte. Ullis, Nellie, Noor, Julia, Viktor och Annie höll på att labba under tiden. Det kanske vi också måste göra, igen o_O eftersom jag har slarvat bort våra resultat. Dumma jag...

Nästa timme har försvunnit från mitt medvetande. Helt och hållet. Jag måste ha blivit slagen i huvudet och drogad i ungefär en halvtimme (eller nåt liknande), för vad sjutton kan jag ha gjort där? Lite mer jobb med demokratiarbetet på eftermiddagen och sen hem. Jag träffade Sofia på bussen, första gången den här terminen. Det lär nog bli fler gånger =).

Matlagning hemma. Lax och Wok, och syster kom hem. Hon har haft sjukvårdsutbildning i lumpen den senaste veckan och kan lyfta tvåmetersmänniskor rakt upp i luften. Inklusive mig, uppenbarligen ^^. Allt handlar verkligen om teknik med sånt där. Typ kampsport i slow-motion.

Nu är klockan 21.00 och jag har strukturerat upp min morgondag med allt jag ska göra. Läsa några kapitel i en av engelskaböckerna vi ska läsa, läsa och förstå Irlands demokrati och sammanfatta en artikel på franska. Känns bra inför imorgon.

Jag är så lugn vid tanken på nästa skoldag. Det är så skönt att jag verkligen glömmer bort hur jobbigt det ibland kan vara. En sak som håller mig uppe är faktiskt (utan att jag någonsin reflekterar över det, tyvärr!) att jag alltid har minst två underbara människor runt mig. Jag tror att det är falufri som har skapat systemet så, men jag kan inte missa att ge några ton cred till mina klasskamrater, allihop!
Godnatt, sov gott, och tänk "areté"

Att göra

Min nuvarande lista:
  • Mat
  • Läsa fysik
  • Förstå coloumb, fältstyrka och varför 1N/C=1V/m
  • Läsa biologi
  • Ta ner tvätt
  • Räkna matte
Think Areté!

LUMPENBESÖK, MORAL och SJÄLVGOOGLING

Det är de tre sakerna jag ska försöka skriva om här och nu.

Först och främst, lumpenbesök. Jag, mina föräldrar och min kusin Nellie har varit och hälsat på syster Anna på regementet i Enköping. Syster är sjukvårdsgruppsbefäl. Dessutom såg vi legenden Hoyles där också. Spännande och roligt att se honom där! Alla går runt i samma kläder och lyder respektive gruppchef, vare sig om det är en värnpliktig, löjtnant, officier eller vad det nu är. Den enda som inte verkade behöva stå till svars inför någon var regementschefen (som var kvinna!) som höll ett ganska tråkigt, uppenbart ord-för-ord-författat tal. Jag tror att hon skulle kunna göra bättre ifrån sig genom att tala från hjärtat mer.


Från detta sömlöst vidare till moralfrågan:
En uppvisning som fanns där just idag (det var regementets dag) var en simulerad internationell insatsaktion. Några värnpliktiga gjorde alltså ungefär en teater över hur en internationell insats kunde se ut. Vad som hände var: en kines kom cyklandes på en cykel och blev uppjagad av en pickup med ~4 beväpnade män. De hoppade av när de var tillräckligt nära cykeln och sprang sedan ikapp och "sköt ihjäl" (med lösa skott) denne kines. Utan någon förvarning kommer det ett 20-tal svenska insatssoldater som började skjuta (än en gång, lösa skott förstås) mot "terroristerna". Detta utan att verka ha någon aning om vilka dessa människor var, vilket störde mig en del.

Är det rätt att skjuta ihjäl människor bara för att andra människor gör det? Varför kom då inte någon universiell supermakt och skjöt ihjäl våra svenska insatssoldater som också begick uppenbara, och dessutom fyra gånger så många, mord. Underligt tycker jag. Hur ska man göra för att uppnå fred? Skjuta ihjäl upprorsmakare? Bäddar inte det bara för fler likadana konflikter? Jag tror att försvarssystemet som vi har nu är dömt att misslyckas med att uppnå världsfred.
Jag fick hemska bilder i huvudet när jag såg ett barn på 5-6 år sitta bakom en takmonterad kulspruta och skrika "pangpang" (varför vill människor göra lumpen egentligen?) och likaså när jag såg en jämnårig till denne kille hålla ett på tok för stort pansarvapen bak-och-fram (är det mänskligt att axla ett så stort ansvar?).



Sen till en lite mer odramatisk politisk korrekt tankeställare som jag fick häromdagen. Man kan få reda på oroande mycket om mig om man bara googlar på mitt namn (jag är inte egocentrerad, alla människor gör det =)) Jag hörde om en människa som försökte radera sig från google helt och hållet, hon lyckades bara nästan... Oroande också förstås det här.
Wellwell, huvudvärken börjar släppa och rösten börjar pitcha uppåt litelite, sakta men säkert. På måndag hoppas jag på att låta normal =).
Areté!

Myror, fetaost och äppelblom.

Gick och tänkte på en grej för nån dag sen. Hur skulle myror bete sig om man gav dem så mycket socker varje dag att de inte behövde jobba? Skulle de bli fler och fler tills man inte hade tillräckligt mycket socker att ge dem? Skulle de fortsätta jobba utan att egentligen behöva det? Skulle de få för mycket fritid och börja skriva poesi? En stund senare kom jag på att det var en ganska dum tanke, jag har ju beviset rakt framför mig. Dag ut och dag in ser jag praktexempel på vad som skulle hända om de fick så mycket mat att de inte behövde jobba. De skulle fortsätta jobba. De skulle växa sig fler och fler tills stacken krävde mer föda än vad som fanns tillgängligt. Precis som vi människor.
   Vad är vår drivkraft? Varför...----------------
Och fail! Där kommer den gråa, trista, slutgiltiga slutklämmen som alltid kommer i mina i början så fina och metaforiska resonemang. Människan, och alla andra varelser på jorden är varelser som strävar efter att överleva, alla deras (våra?) handlingar (med undantag från de fallen då hjärnan missbedömer läget av olika skäl) beror direkt eller indirekt på att den handlingen är mer lämplig för individens och artens överlevnad. SLUT! (på resonemanget)

Det här gör ofta det mesta ganska meningslöst. Varför, varför, varför? frågar jag mig. Därför, därför, därför, svarar jag mig själv. Och ett väldigt tråkigt, kallt och deprimerande slutgiltigt därför. För vilken mening ger det tillvaron? Allt jag gör, allt du gör, allt vi gör, allt ni gör, är beteenden som ska få mig, dig, oss, och er att överleva, Punkt. 
Hunger (hindrar oss från att svälta), köld (hindrar oss från att frysa), trygghet (hindrar oss från det farliga okända, våld (hindrar den svaga från att överleva), vackerhet (vilket vi använder som ett kvitto på vitalitet hos det motsatta könet) ; allt finns där för vår fortsatta överlevnad, resten är substitut för samma manifest. Till exempel så är orsaken till att tävlingar är populära hos människan att instinkten i övrigt är fördelaktig för oss. På det sättet är vi alla styrda av osynliga krafter som är omkring oss. Det modfäller mig. För det betyder att vi alla är konsekvenser av de situationer vi har befunnit oss i under hela vårt liv. Inte ens altruism kan rättfärdigas till att vara något utanför detta. Altruism är en paradox. Allting är egoism, i det stora hela. 
   Jag skulle gärna vilja tro någonting annat, men det är min sanning som jag inte tycks kunna skiljas ifrån. Människan  är inte speciell, inte helig, bara en produkt av hennes omgivning, och det är naivt att tro någonting annat. 

Keybr - Premium keyboard excercise

Ever thought about how often you miss letters on the keyboard; many every minute. Every hour, you've probably written something like 1000 letters, which you'll then have to erase. Try that out, pressing backspace a thousand times. Go on.

Finished? Nah, I thought so. "That would be a waste of time", right? So, talking about waste of time, why not get rid of that bad habit?  I've recently stumbled onto a site called keybr.com where you, without having to log in or something, can exercise your keyboard skills. It's also GREAT fun! =D Try it out on www.keybr.com.

Stafettvasan

Idag åkte jag stafettvasan. För att hinna upp till starten (som inte jag skulle åka) var jag tvungen att gå upp riktigt tidigt, cirkus klockan fem. Gissa om det är ovant om man har för vana att somna ~1 och gå upp ~9. Nåväl, de första två sträckorna åkte min tremännings man (som jag nyss märkte efter en snabb titt på google är Svenska Petroleum Explorations finanschef... läskigt, brr) och hans son. 2,4 mil vardera var deras sträckor. Nästa sträcka var min, och den var en mil kortare. Frågan är om det gjorde saken bättre, för jag hade nämligen inget fäste att tala om. Den som såg mig försöka ta mig uppför en backe undrade nog vad sjutton jag skulle göra moonwalks mitt i spåret... Det problemet med vallningen uppvägdes dock av att det också var en hel del nedförsbackar, där jag kunde glida om alla som jag såg framför mig. Jag hade nämligen mycket bättre glid än de flesta jag stötte på.
  
Blåbärssoppa triggar en psykisk tillfredsställelse när den förtärs (den är god), märkte jag när jag gick i mål. Mmm...
Sträckan efter mig åkte min pappas kusin (min tremännings mans svärfar (eller, för enkelhetens skull, min tremännings pappa (vilket kanske trots allt inte gjorde det särskilt mycket tydligare (särskilt med tanke på de klassiska parentesparenteserna (förlåt(!))))) och den efter det åkte en annan av mina tremänningar. En rolig prick! Eskil heter han

Anna fyllde år idag också. Hon fick en powerball, ett sånt där plastskal med en plastboll i, vilken man ska få att snurra. Rolig sak, och bra för hand- och armmuskler =).

Skål!



Nya tag

Nya tag nu. Efter en tids oro, irritering, och helt allmän, oriktad, ren ilska. Jag vet inte var den kom från. Förmodligen saker som samlades på hög. Oro inför framtiden, besvikelse över att saker inte var som jag ville att de skulle vara och till slut rädsla för att allt skulle gå åt skogen. Ganska obefogade känslor när allt kommer omkring, men det finns väl (eller har i alla fall funnits) en poäng med negativa känslor. Nu har jag svarat de där negativa j*a känslorna att jag inte bryr mig om dem. När de väl kommer så är det som om de smittar av sig på annat. Nu kommer de till exempel tillbaks till mig och säger att jag är naiv som tror att det alltid är bättre att fokusera positivt. Jag har dem precis framför mig, och jag skrattar åt dem.
Jag svär att jag alltid kommer att ifrågasätta mina negativa känslor, här och nu. Ignorans åt dem har redan delats ut, och nu ska jag bli än givmildare. Take that!










HDR Photos - Dranesville Tavern








And once again, Areté!

Ouais

Les paradoxes m'embête, donc, j'attends avec l'impatiance du moment de la vérité. J'ai vu un documentaire ce soir. C'était un documentaire de la vérité crée par Richard Dawkins. Au contraire des mes croyances qui j'ai eu avant,  Il n'est pas fondamentaliste. J'ai realisé que je ne peux être neutre toujours. L'homme DEVIENT instruit des axiomes quand on est jeune, et parfois les axiomes peuvent être prouvé faux. C'est dommage.

Les paradoxes, d'autre part, m'embête. Pourquoi est-ce que je m'avoir parfois le sens du engagement, et de l'ambition, c'est très compliqué de décrire ces setiments. J'attends avec l'impatience du moment de la vérité!

/
Olle


Patetiskt?

Är det patetiskt att sitta och skriva ett arbete till svenskan halv tolv på en lördagkväll? Läsaren dömer. Det känns inte så patetiskt från mitt håll. Jag gillar att ha framförhållning. Dessutom är allt vad man gör det till. Mina arbeten känns inte patetiska att göra på lördagkvällar. Jag bygger mina uppfattningar, jag tränar inför livet. På högstadiet kändes det som att man gjorde saker för att få betygen. Nu spelar betygen roll för var man kommer in i framtiden, men erfarenheten jag får på falufri kan inte räknas i poäng. Den blir också vad man gör den till.

Jag har börjat skriva om lucid dreaming. Hoppas att det kommer bli en bok i framtiden, det är en av mina önskningar just nu.

Vi har börjat bygga om hemma. Jag kan se den stunden framför mig när jag inte känner igen vårt hus längre, och några månader senare när jag tänker tillbaks på hur det såg ut först så kommer det kännas overkligt, som en dröm (klichévarning). Jag har i alla fall gett pappa ett handtag med att sätta upp några presenningar som ska täcka byggnadsställningen idag. Utsikten kommer bli sämre från vardagsrummet, köket och tornrummet, men däremot så kommer det bli lättare att tvätta (hälften av utbyggnaden kommer vara tvättstuga) och duscha (en extra dusch, yay).

Nu ska jag träna lite, så läsaren slipper lösryckta tankar för en stund.


Think areté

Usa-val, ombyggnad och förvirrande programråd

Tjo! nu tänkte jag försöka ta upp den här dammiga bloggen, vi får se hur det går =D.

Imorse vaknade jag och så hade vi inget vatten i huset. Vi håller på att bygga om, så ledningarna var urkopplade. Det var däremot ingen större fara eftersom vi hade en hel del vatten i dunkar. Vi överlevde =P. Och nu ikväll är allt tillbaks. Man vet verkligen inte hur lyxigt det är med kranvatten! Inte innan man har släpat 25 liter vatten i tre dunkar ett par hundra meter. Och då kan man tänka sig hur drygt det måste vara att gå flera kilometer efter vatten! Svårt att leva så...

Very well. Sen fick jag skjuts av min syster till tågstationen i djurås, 5km hemifrån, där jag stod och väntade en kvart eller nåt. Kallt kallt, men om man inte upplever det kalla kan man inte uppskatta det varma =). Första lektionen i Falun var idrott. Den här gången stod ett halvt misslyckat spinningpass på schemat. Instruktören hade försovit sig, mikrofonen han hade funkade inte i början, och jag hade glömt min allergitablett mot motion (det är sant! jag är allergisk mot motion, cetirizin heter pillret om det tvunget ska bevisas =P). Instruktören svettades som vore han en bläckfisk nyss uppträdd ur havet =P. Det var en blöt PÖL av svett på golvet efter passet xD. Det var det. Till slut fick jag lite motion i alla fall.

På eftermiddan innan jag skulle gå hem gled jag plötsligt in på ett programrådsmöte jag inte var inbokad på. Jättemysko, imorrn kommer jag tro att det var en dröm. Fast vi fick fika där, så det var ju bra i alla fall. Och en kompis tog upp att vi borde hyra in föreläsare till skolan minst tre gånger per år. Sjukt bra idé tycker jag! Föreläsare kan vara väldigt inspirerande.

Buss hem, träffade på daniel som frågade om jag skulle med på nyårslägret, men nejdå, det går tyvärr inte, för då ska vi till Kenya! Det kom jag förstås inte ihåg då, men nu gör jag det. Jag får nämna det för honom om jag träffar honom igen.

Imorrn får vi veta vem som blir president i USA! Oerhört spännande! Jag hoppas som de flesta andra på Obama, men man vet ju aldrig med Amerikanerna =P. Egentligen är jag inte så fördomsfull, men jag har ärvt det av mina föräldrar och hela Sverige. Visst har Sverige ett obefogat agg mot Amerika?

Vi får se om jag kliver upp 4 inatt och kollar hur det går. Skulle vara spännandespännande =)

Men jag ska inte fastna här för länge! God natt och sov gott!

50-årsfest!

Igår och imorse var det 50-årsfest för min käre fader =D. Sjukt kul framåt kvällen, med allt folk, musik, så mycket mat att man aldrig KUNDE vara hungrig, och ett avslappnat sällskap =). Grattis Pappa! ; D. Jag skulle kunna skriva mycket om det, men jag tror att det räcker att säga att det var skitkul. Idag var jag trött, och såg i en katthårig säng, eftersom siljan har b eslagtagit min säng de senaste veckorna när jag annars har sovit i uterummet. Jag får se om jag sover ute inatt eller om jag tar kattavhåraren och hårar av min katthåriga säng så att katthåren försvinner, för katthår är ganska otrevliga att få in i näsan om man försöker sova. Dessutom så är inte täcket särskilt mycket längre än mig, så när jag försöker vika täcket dubbelt längst upp för att det är hårigt där så blir täcket för kort, och då blir det kallt om fötterna, och det är inte trevligt...
Men det var inte så hemskt svårt att sova, jag var ju så trött efter kvällen som varit. Nu börjar det bli mörkt på nätterna också.

Luften var å andra sidan väldigt uppfriskande idag, jag vet inte varför. Kan ha varit för att jag ju sov inomhus för första gången på ett tag. Väldigt bra luft i vilket fall. Pretty much på tal om ingenting, men nu fick jag ett plötsligt flow som det kändes skönt att utnyttja för en gångs skull. Nu tog det slut...

Think Areté!

...

Kreativ rubrik... nae. Nu ska vi se, min nya sysselsättning vid datorn är att slumpa fram intressanta sidor på internet, riktigt tidsdödande och effektivt. Martin, min kompis från Knivsta har varit här sen i måndags och idag åkte han. En del bad har det blivit, och en hel del diskussioner om dittan och dattan =). Annars känner jag mig oinspirerad just nu. Har funderat på att ta mig ut och cykla åka enhjuling lite i skogen snart, men frågan är om stigarna är tillräckligt enhjulingsvänliga... Det visar sig när jag försöker mig på det. Nu ska jag i vilket fall som helst ta en asfaltstur, kanske till ängsholn eller nåt liknande =). Ha det bra allihop!

(Tidigare ej publicerat (exklusivt!) inlägg)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0